Sapospelet, eller El Sapo som man kallar den i dess ursprungsland, härstammar från urgamla indianstammar kring Titicacasjön. De kallade sägnen om den gyllene grodan för ”Saphu”. Enligt berättelsen kastade man guldmynt mot sjön i hopp om att få träffa en groda. Grodor betydde nämligen tur och lycka och var högt vördade djur. Incafolket utvecklade traditionen genom att gröpa hål kring den nu gyllene grodan som stod på en kraftig och helig stenstod. När spanjorerna kom anammade de detta spel och vidareutvecklade det med en trälåda och fack med poängmarkörer. Nu kunde man förflytta spelet dit man önskade. Spelet spreds sedan fort till städerna och kom till Europa i början av 1800-talet. Tyvärr fick den inget större genomslag här och spelet glömdes successivt bort.  Desto bättre gick det i Latinamerika. Spelet är nu känt över hela det spansktalande bältet från norr till söder och har nu också, tack vare den stora spansktalande befolkningen i USA, fått fotfäste i Nordamerika! I Miami finns nu världens största Sapobutik där man importerar bronsgrodorna direkt från gjuterier i Peru.

I Peru lockar restauranger med innegårdar sina gäster med det karaktäriska slagljudet som uppstår vid spännande Sapoturneringar! Spelet är också populärt att ha i villaträdgårdar, skolor och diverse föreningslokaler. Nu finns det elektriska spel som faktiskt liknar flipperspel. Det plingar till och en tavla ovanför ryggen visar inte bara poängen utan summerar också kombattanternas poäng så att man lätt ser vem som leder!